MySQL:s öppen källkodsnatur kan inte garantera dess framtid av sig självt.

Oracle hävdar att det inte spelar någon roll vem som äger MySQL eftersom det är öppen källkod och alla kan använda det fritt och utveckla det vidare. De säger så för att förneka att det finns ett problem. Om de verkligen trodde det, skulle de inte äventyra hela Sun-affären på grund av MySQL och Sun skulle aldrig ha betalt en miljard dollar till MySQL till att börja med. Då skulle alla helt enkelt ha gjort en "avknoppning", Oracle använder redan öppen källkod som Linux och Apache. Om ägarskapet inte spelar någon roll, varför vill då Oracle köpa MySQL istället för att knoppa av det?

Bland ledare inom communityn, öppen källkodsförespråkare och allmänt välmenande personer tror några också att MySQL är säkert oavsett vilken ägare det får eftersom det är öppen källkod. Några av dem säger så av ren princip. Några är nära till Oracle och Sun. De flesta av dessa personer har helt enkelt inte tittat på MySQL:s framgångsrecept, receptet som gör det så mycket mer framgångsrikt än andra öppen källkodsdatabaser.

MySQL:s databasserver har traditionellt sett varit en produkt som utvecklats och underhållits av ett enskilt företag, inte ett community-projekt som beror av frivilliga eller ett flertal leverantörer (som Linux). Varje gång någon utvecklar en väsentlig förbättring, säkerställde företaget bakom MySQL (genom tilldelning av ensamrätt) att det hade rätten att använda sådana förbättringar inte enbart under GPL, men också under andra licenser.

Detta tillvägagångssätt möjliggjorde för MySQL att implementera sin mycket framgångsrika affärsmodell med dubbel licensiering. De som ville bygga in MySQL:s kod i andra GPL:ade projekt var fria att göra detta ("om du är öppen källkod, är vi öppen källkod"). De som ville bygga in detta eller utöka det med proprietära produkter utan att enligt GPL:s regler behöva publicera hela verket, "derived work", inklusive de påbyggnader som gjorts (vilket praktiskt taget skulle utesluta dem från många affärsmöjligheter) kunde som alternativ köpa en kommersiell licens (samma mjukvara men andra rättigheter och skyldigheter). I detta fall sade MySQL eller Sun: "om du är en kommersiell verksamhet och tjänar pengar med det, är vi kommersiella och vill också tjäna pengar på det".

Den dubbla licensieringen byggde på denna princip, men också den snabbväxande prenumerationstjänsten "MySQL Enterprise". Denna bestod av tre typer av komponenter: MySQL (som den finns tillgänglig med GPL-villkor oavsett), tjänster (som också kunde köpas separat, inklusive från tredje part) och verktyg. De mest spännande verktygen, som Monitor och Query Analyzer, gjordes tillgängliga på en proprietär (icke-GPL) basis även om de var så tätt bundna med MySQL att en tredje part som distribuerade sådana verktyg också blev bundna av GPL. Utan dessa verktyg som en viktig särskiljare (ett premiumerbjudande för att motivera ett premiumpris) skulle det fortfarande finnas en prenumerationsmöjlighet, men med mycket mindre intäkter.

MySQL AB, och senare Sun, använde också sitt ägande av varumärket och ensamrätten för att styra och utöka MySQL:s spridning och popularitet. Det finns enhetliga standarder över hela världen för officiell MySQL-certifiering, vilket låter yrkesverksamma demonstrera sin kunskap på ett sätt som alla kunder förstår. Det finns auktoriserade partners till MySQL runt om i världen för konsult- och andra tjänster. Det finns officiella MySQL-böcker. Väldigt viktigt är att det finns en så kallad "FOSS exception" för att förenkla integrering av MySQL i fri och öppen källkod som använder andra licenser än GPL; detta är en viktig framgångsfaktor för att MySQL ska skeppas tillsammans med vissa distributioner av operativsystem, programmeringsspråk och verktyg.

Inget av detta är menat att bagatellisera hur viktig en livfull MySQL-community är. Många miljoner användare har fört ordet vidare, har genom sin användning av MySQL bidragit till kvalitetskontroll, har utvecklat mjukvara som har att göra med MySQL -- men för MySQL:s kärna och för utvecklingen av kraftfulla "storage engines", finns det empiriskt stöd för att en riktig affärsverksamhet med en riktig intäktspotential krävs för att det ska lyfta.

Vi har fått frågan många gånger om varför MySQL inte kan lyckas med endast GPL som grund, som Linux. Det finns många orsaker. Till att börja med, måste applikationer baserade på MySQL göras tillgängliga under GPL (såvida inte en kommersiell licens beviljas av ägaren). Det är inte fallet för Linux, som har ett licensavtal som kommer med ett undantag (som kallas ett "förtydligande") som tillåter en att köra vilken applikation som helst ovanpå Linux utan att påverkas av Linux GPL-regler. Till exempel: om någon vill bygga in MySQL i ett navigationssystem gäller GPL-regler, men vad gäller Linux skulle det vanligtvis inte vara något problem alls. Förutom denna grundläggande skillnad i licensregler har MySQL aldrig haft, och kommer troligen aldrig att ha, den typ av stöd från ett företag som IBM kunde erbjuda (och IBM har sin egen databasverksamhet att skydda).

Det talas alltid om en "avknoppning", i betydelsen en oberoende version av programvaran som härstammar från MySQL. GPL skulle tillåta detta att ske men inte att det fungerar framgångsrikt. En "avknoppning" skulle inte bara starta med det berömda namnet MySQL, men "avknoppningen" skulle inte heller vara användbart av allt, till exempel för proprietära applikationer, plugins eller "storage engines", vilka är del av det nuvarande ekosystemet kring MySQL.

Richard Stallman (RMS), GPL:s pappa och grundare av fri mjukvarurörelsen, observerar att MySQL (som en stor infrastrukturprodukt), inte enbart kan bero på GPL-baserade bidrag från communityn för att lyckas.

Vårt upprop är flexibelt. Varje supporter kan välja en, två eller alla tre av möjliga sätt framåt som acceptabla. GPL är en fantastisk licens om MySQL är i händerna på en välmenande ägare. GPL ger maximal kontroll och med en bra ägare är det önskvärt, men med en dålig ägare måste det undvikas. En avyttring (spin-off) till en sådan köpare är alltså ett första alternativ, och MySQL kunde -- till och med bör -- sedan fortsätta att vara tillgänglig under GPL (kanske GPL version 3 istället för GPL version 2, men i vilket fall som helst, GPL) så att en bra ägare har makten att styra det i rätt riktning.

Det vore också möjligt att lämna MySQL som sådant under GPL men att ha ett "länkningsundantag" till förmån för applikationer, plugins och att bygga in MySQL i program (med libmysqld). En ändring till en tillåtande licens som Apache Software License 2.0 skulle ge flexibilitet kring licensieringen och tillåta någon att starta ett nytt GPL-baserat projekt som inkluderar det eller att utveckla under Apache-licensen eller någon annan, till och med integrera kod i proprietära produkter.

Att öppna upp licensreglerna skulle betyda att Oracle som ny ägare av MySQL inte kan använda sin position för att låsa in några av MySQL:s kunder och partners. Om Oracle inte fortsätter MySQL:s utveckling på ett riktigt bra sätt (vilket inte bara är en fråga om hur mycket pengar som spenderas men exakt hur det spenderas), kommer de förlora kontrollen eftersom andra då har inte bara en juridisk möjlighet men också en riktig sådan att ta hand om hela spektrat av MySQL-kunder och innovationer kring MySQL. Under några år skulle marknaden säkerligen sakna närvaron av MySQL på det sätt som vi känt det hittills. Temporärt skulle Oracle bli av med sin mest bittra konkurrent, men efter ett tag skulle det komma tillbaka med liknande styrka som förut, efter några år kanske starkare än någonsin.

På ett eller annat sätt kan inget anses vara en lösning om MySQL:s framtid hänger på Oracles goda intentioner. Löften i stil med "lita på mig" hjälper i alla fall inte. Varje barn lär sig detta faktum från folksagor. Regulatorerna bör veta bättre.